Världen / Danalien / Kriget

Kriget

(Började för 24 år sedan och slutade för cirka 18 år sedan för Danalien).

Sammanfattning

24 år sedan

Grannländerna Corinne och Tzan-Terek förklarar krig mot Danalien och deras mörkeralvsarméer marscherar över gränsen. Kriget går dåligt för Danalien som förlorar mycket mark.

22 år sedan

Orcherna från Shakauzg invaderar Tzan-Terek och senare Corinne. Deras mörkeralvsarméer skickas hem från Danalien. Orcherna tar över de landområden som mörkeralverna lagt under sig i Danalien och fortsätter expandera in i landet.

19 år sedan

Danaliens armé vinner ett viktigt slag vid Dränne och vänder krigslyckan. En officiell fred sluts med Corinne och Tzan-Terek och en vapenvila med ledarna för orchklanerna.

Nutid

Det pågår fortfarande väpnade konflikter med olika orchstammar i östra Danalien och succesivt drivs orcherna ut. En stam i taget.

Kriget - Fullständig text

24 år sedan: Danaliens grannländer Corinne och Tzan-Terek förklarar krig mot Danalien och deras mörkeralvsarméer marscherar över gränsen. Kriget går dåligt för de Danaliska styrkorna som blir överraskade. Kungen försöker att rekrytera upp en slagkraftig armé, men har svårt att få med sig adelsfamiljerna i väster vars landområden inte är hotade. I stället är det endast de vars landområden som är hotade som försöker rusta upp en armé. Men då den invaderande styrkan är större, förlorar Danalien vartenda viktigt slag.

22 år sedan: Vändningen kommer efter cirka två år av krig. Då kommer det rapporter från östra Tzan-Terek. Orchstammarna som lever öster om landet har invaderat och Tzan-Tereks styrkor kallas nu hem för landets försvar. Corinnes armé som fortfarande är kvar i Danalien, befäster nu sina ställningar i väntan på att Tzan-Terek löser det ”lilla orchproblemet”. Om ett år ska de vara tillbaka igen tänker man. Det är ju inte första gången några orchstammar letar sig över gränsen.

Kriget mot orcherna går dock katastrofalt för Tzan-Terek som har underskattat orchernas slagkraft denna gång. Huvudstaden intas och regenten befaras ha dödats. Detta skapar kaos i landet som saknar effektiv ledning och inget samlat motangrepp kommer till stånd. När väl armén som var i Danalien kommer fram, är kriget redan över för Tzan-Terek som nation. Den kvarvarande armén blir belägrad vid staden Londiram som ligger på en udde. Här håller den stånd i flera år tack vare sin hamn.

För 3 år sedan (MG 7) lyckades mörkeralverna bryta belägringen på grund av att orcherna förflyttade sig längre norrut för att stärka upp sina trupper i kriget mot Danaliens armé. Tzan-Terek har därefter haft viss framgång med att återta vissa delar av landet. Men det är fortfarande en spillra av sin forna glans.

Orchernas framfart slutar inte i Tzan-Terek utan fortsätter in i Corinne och Danalien. Kriget för Corinne går lite bättre än för Tzan-Terek, men långt ifrån bra och man förlorar nästan halva riket till orcherna innan man lyckas säkra Corinnes nuvarande gränser. Corinne kallar hem sin armé från Danalien men den fastnar på vägen då man stöter på orchernas armé. Slaget som följde splittrade mörkeralvsarmén från Corinne. De som överlevde lever nu i Danalien som flyktingar.

Orchernas invasion gav Danalien lite andrum som de använde för att bygga upp en armé. Denna armé mötte till sist orchernas armé vid Dränne (för 19 år sedan), där Danaliens styrkor till sist vann mot orcherna. En vapenvila förhandlades fram med ledarna för orcherna i Danalien. Samtidigt slöt man en officiell fred med Corinne och Tzan-Tereks nuvarande ledning. I fredsfördraget står det att de mörkeralvsstyrkor som är kvar i Danalien får stanna där, förutsatt att de ”försvarar Danalien som om det vore deras egna hem”.

I Danalien genomfördes nu en rad reformer som åter fick landet på fötter och fyllde på den uttömda statskassan. En ny militärreform gjorde att Danalien kunde bygga upp en ny slagkraftig armé som succesivt lyckades återerövra flera av de landområden som olika orchstammar hade lagt under sig.

Nutid

Det pågår fortfarande väpnade konflikter med olika orchstammar i östra Danalien och succesivt drivs orcherna ut. En stam i taget.

Det gick bra för Danaliens armé i Västveden där svartfolken drevs tillbaka (MG6) och det gick till en början bra i Östveden också. Men när man skulle ta residensstaden tog det stopp. Efter fler misslyckade försök att ta staden var den Danaliska armén besegrad och tvingades retirera (MG7). I stället för att göra nya försök i Östveden vändes blickarna i stället mot Östra grind. En förläning längre norrut där svartfolken härjade och där ett uppror bland magikerna startat. Efter hårda strider återtogs staden Kamoro från svartfolken och drevs bort från förläningen. Dock hann de bränna stora områden av skogsalvsskogen Lataurë. Magikernas uppror slogs ner till glädje för många (MG8).

Denna konflikt har gestaltats via vårt strategispel. Årets strategispel handlar om konflikter inne i Ärkemagikerns dal.

De mörkeralver som förut utgjorde en invaderande styrka är kvar i Danalien, men har nu spridit sig runt om i riket. Några har anpassat sig till ett civilt liv i Danalien, andra längtar hem och det finns de som har gått med i Danalien armé i kriget mot orcherna.

Synen på orcher och mörkeralver i Danalien

I östra Danalien finns det stor rasfientlighet mot mörkeralverna. Det var de som invaderade Danalien och det finns många som har någon släkting eller vän som dog i kriget mot dem. Rasfientligheten är inte lika stor i västra Danalien.

Orcherna invaderade visserligen Danalien, men hamnade inte i strid med Danailen på samma sätt som mörkeralverna. De byar och städer de intog var redan tömda på folk som hade flytt från mörkeralverna. De anses vara farliga och opålitliga men det finns inte samma rashat mot dem med undantag för de ockuperade delarna av landet. Där är rashatet mot orcher mycket stort. De väpnade konflikter som finns idag riktas emot olika orchstammar och inte mot något orchrike.

Det ska betonas att inte alla mörkeralver eller orcher som är i Danalien idag var med i kriget. Vissa bodde i Danalien innan och andra har kommit hit för att bedriva handel eller för att söka lyckan.