Mörkeralvsrike med slavar, rasistiskt.
Medelteknologiskt.
För 24 år sedan förklarade mörkeralverna i Corinne och Tzan-Terek krig mot Danalien. Kriget gick bra och de trängde långt in i Danalien.
Två år senare expanderade orchklanerna i Shakauzg sina gränser och invaderade Tzan-Terek samt de södra gränserna till Corinne. Kriget mot orcherna gick till en början bra för Corinne och de fort som ligger på gränsen mot Shakauzg lyckades stå emot de invaderande orcherna. Värre gick det för Tzan-Terek som inte lyckades stå emot orchernas invasion. Orcherna kunde då gå via Tzan-Terek in i de västra delarna av Corinne där de nu ockuperar de västra delarna av landet och börjat bosätta sig. De stora barrskogarna skövlas och bränns för svedjebruk eller blir material till byggnationer.
År 218 (MG 8) reste sig mörkeralverna i östra Afote och förklarade sig självständiga och anslöt sig sedan till Corinne. Kriget blev dock katastrofalt och ett år senare så var gränserna återställda och självständighetskriget i Afote var över. Corinne har nu vapenvila med Afote.
För 11 år sedan blev mörkeralvskonungen Cir-Zhartin tagen tillfånga i kriget mot Shakauzg. Efter det har dennes bror styrt fram till nyligen då denne förolyckades. I frånvaro av en regent, beslöt kungens rådgivare att vända sig till Etheria och blida en union länderna emellan, med Etherias konung som regent. Denna union har inte accepterats av västra Corinne som fortfarande stödjer den rättmätige kungen Cir-Zhartin. Landet är nu delat i Corinne (västra delen) och Eheria-Corinne unionen (östra delen).
Landet befinner sig numera i fred med Danalien. Är i krig med olika ockuperande orchklaner från Shakauzg.
Corinne domineras av ett öppet landskap med djupa barrskogar i den västra halvan av landet. I öst finns ett bördigt landskap av kullar och små sjöar. I sydöst breder de stora träskmarkerna Níteuvaë ut sig. Gränsen mot Shakauzg har alltid varit osäker och där finns många gränsposteringar och fort.
Landets befolkning består till stor del av mörkeralver och är indelat i fyra kast. Mörkeralver, andra alver, människor och slavar. Endast mörkeralver har rätt att styra. Andra alver tillåts att inneha statliga positioner. Människor, som främst finns i nordväst, måste söka tillstånd för att äga mark, skog, eller slavar vilket sällan beviljas. I stället tvingas många leva som livegna. Som slav har man i princip inga rättigheter utan måste göra det ens ägare säger och finna sig i att bli såld.
Formellt regerar mörkeralavskonungen Cir-Zhartin i Corinne, men han blev tillfångatagen för 11 år sedan av en orchklan under försvaret av de västra delarna. I kungens frånvaro styrde han yngre bror Moldocil. Alla försök till fångutväxling eller lösenutbetalningar har stoppats av Moldocil och inget vet längre om den riktige kungen lever. Nyligen förolyckades Moldocil under en jakt där han föll av sin häst och oturligt nog spetsades på sitt eget spjut. Det är i alla fall den officiella versionen. I frånvaro av en regent, beslöt kungens rådgivare att vända sig till Etheria och blida en union länderna emellan, med Etherias konung som regent. Denna union har inte accepterats av västra Corinne som fortfarande stödjer den rättmätige kungen Cir-Zhartin. Även om denne inte synts till på 10 år. Landet är nu delat i Corinne (västra delen) och Eheria-Corinne unionen (östra delen).
Någon formell huvudstad har aldrig funnits i landet då kungen ständigt var på resande fot. All makt var centrerad till regenten och där denne befann sig, där var landets centrum för stunden. Kungens resande följe i fredstid har länge varit en fantastisk syn.
Corinnes armé består i princip endast av mörkeralver med strikt disciplin. Undantaget är landets slavlegioner Molhossë som består av slavar, brottslingar och människor som antingen sålts eller dömts till armén eller frivilligt gått in där i jakt på ett bättre liv än det de hade. Slavlegionen behöver ständigt nytt folk då de ofta får stå i de främsta leden under ett slag. Eller då många dör av de sjukdomar som härjar i träskmarkerna i Corinnes södra del där en stor del är posterade.
Corinnes armé är nu svårt decimerad efter orchernas framfart i landet och av slavlegionerna finns det inte mycket kvar av, men invasionen tycks ha avstannat. Många legosoldater har ställt upp på Corinnes sida i striderna mot löften om god betalning. Få har dock fått samma summor som de blivit lovade och än färre har fått betalt i tid. Detta har lett till att de stödjer den nya unionen mellan Corinne och Etheria då Etherias regent har lovat dem de pengar Corinne var skyldiga dem.
Corinne hade en armé i östra Danalien när orcherna invaderade. När denna armé försökte ta sig tillbaka till Corinne, stötte den på hårt motstånd och splittrades. De som överlevde lever nu i Danalien som flyktingar. I fredsfördraget mellan Danalien och Corinne står det att de mörkeralversstyrkor som är kvar i Danalien får stanna där, förutsatt att de ”försvarar Danalien som om det vore deras egna hem”.
Landet producerar i fredstid mycket timmer, tenn och stenkol. Handeln sker främst med Tzan-Terek eller via dess hamnar till övriga världen. Under kriget har handelsvägarna blivit blockerade vilket har slagit hårt mot landets ekonomi.
Unionen med Etheria har dock öppnat upp en ny möjlighet till handel österut och en väg har byggts mellan Corinne och Etheria genom Kronau. Något som invånarna i Kronau inte tycker om.
Det skriva ordet är väldigt viktigt i Corinne. Har man skrivit på ett avtal eller kontrakt så ska det följas. I alla fall om avtalet är mellan två alver. Om det är en alv och människa så är avtalet mer att betrakta som en riktlinje och alven har tolkningsföreträdet.
En person som kommer från Corinne är ädel och disciplinerad, men också uppnäst och högfärdig. De anser att de är bättre än andra och kan aldrig ha fel. De ser ner på alla som inte är renrasiga alver.