Adeln

MG8 - Ett nytänkande & händelserikt fantasylajv med inslag av steampunk

Adeln i Danalien

Du behöver inte läsa hela adelssystemet om du inte ska spela adel eller vara medlem i ett följe. Man gör dock klokt i att läsa sammanfattningen vilken förhoppningsvis ger en bra övergripande bild.

 

Vi vill betona att lajvvärlden är jämställd men INTE jämlik. Det är skillnad på folk och folk och vi vill att alla spelar upp de personer som spelar adel och ger dem den respekt som är brukligt. Det innebär att man visar sig underordnad mot en adelsperson, flyttar sig från bänken eller låter denne gå före i matkön etc.

 

Sammanfattning

Danalien är indelat i 12 förläningar, som alla styrs av en hertig/hertiginna. Varje förläning är i sin tur indelad i cirka 3-6 grevskap. I ett grevskap kan det sedan finnas flera baronier.

 

Till högadeln hör de som har någon av följande titlar:

  • Kung/Drottning/Regent = Styr över landet (se även Senaten längre ner).
  • Prins/Prinsessa/Tronarvinge = Barn till regenten.
  • Hertig/hertiginna/hertigant = Styr över en förläning (tänk län eller landskap).
  • Greve/grevinna/grevant = Styr över en del i en förläning (tänk kommun).
  • Baron/baronessa/baronant = Styr en del av ett grevskap t.ex. en stad.
  • Friherre/friherinna/friherrant = Högadlig person utan särskilt ansvarsområde.
  • Junker/junkerinna/junkerant = Högadlig person som ännu inte myndighetsförklarats (oftast under 16 år).

 

Högadliga titlar är ärftliga till skillnad från lågadeln.

Högadeln är skyldig att bevara freden och upprätthålla lag och ordning i regionen. De ska även höra klagomål och döma ut straff.

 

Tilltal av högadliga personer:

  • Kung/Drottning/Regent = Ers majestät.
  • Prins/Prinsessa/Tronarvinge = Ers höghet.
  • Hertig/hertiginna/hertigant = Ers höghet.
  • Greve/grevinna/grevant = Greve/grevinna/grevant.
  • Baron/baronessa/baronant = Baron/baronessa/baronant Kan även förekomma med tillägg framför som t.ex. stadsbaronessa eller borgsbaron.
  • Friherre/friherinna/friherrant = Friherre/friherinna/friherrant.
  • Junker/junkerinna/junkerant = Junker/junkerinna/junkerant.

 

När man tilltalar en adlig person börjar man med titel och sedan efternamn. Vidare i samtalet använder man titeln eller ”Ni” istället för ”du”.

Om en högadlig person går förbi bugar/niger man, undviker ögonkontakt och tar av sig huvudbonaden. Honnör gör man om man är soldat i tjänst.

 

Till lågadeln hör:

  • Riddare
  • Väpnare (person som utbildar sig till att bli riddare, men som ännu inte har dubbats)
  • Frälse (inflytelserika personer som är skattebefriade t.ex. en borgmästare).

 

En väpnare och riddare ska själva äga en häst, full plåtrustning och vapen samt att lova att försvara rikets gränser.

Skillnaden mellan väpnare och riddare är att riddare har blivit dubbade och svurit trohet till regenten.

 

Tilltal av lågadliga personer:

  • Riddare = Riddar NN
  • Väpnare = Väpnar NN
  • Frälse = Herr/Fru/Frälse och befattning. T.ex. Fru borgmästare.

 

 

 

Adeln i Danalien - Fullständig text

Danalien är indelat i 12 förläningar, som alla styrs av en hertig/hertiginna. Varje förläning är i sin tur indelad i cirka 3-6 grevskap. I ett grevskap kan det sedan finnas flera baronier.

 

Högadel

Adelssystemet nedan avser endast högadeln. Lågadeln pressenteras senare i texten.

 

Till högadeln hör de som har någon av följande titlar:

  • Kung/Drottning/Regent = Styr över landet (se även Senaten längre ner).
  • Prins/Prinsessa/Tronarvinge = Barn till regenten.
  • Hertig/hertiginna/hertigant = Styr över en förläning (tänk län eller landskap).
  • Greve/grevinna/grevant = Styr över en del i en förläning (tänk kommun).
  • Baron/baronessa/baronant = Styr en del av ett grevskap t.ex. en stad.
  • Friherre/friherinna/friherrant = Högadlig person utan särskilt ansvarsområde.
  • Junker/junkerinna/junkerant = Högadlig person som ännu inte myndighetsförklarats (oftast under 16 år).

 

Alla högadliga personer är i botten friherre/friherrinna/friherrant. Denna person behöver inte äga någon egen mark, men det är vanligt att denne göra det. Övriga adelstitlar är mer att likna vid arbetstitlar och speglar vad personen ansvarar för i landet.

Även om de högadliga titlarna endast delas ut av regenten råder det en hel del svågerpolitik inom adeln, där en släkt kan inneha många poster.

Samma person kan inneha flera titlar. Till exempel kan en person vara hertiginna i en förläning och samtidigt vara grevinna i tre andra.

En adelsperson kan förlora sin titel. Beslutet fattas av regenten.

 

Giftemål och arv

Det är endast regenten som kan dela ut högadliga titlar. Titeln delas ut till EN person, personens partner får dock använda titeln så länge personen lever.

Deras barn tituleras friherre/friherinna eller junker/junkerinna beroende på ålder.

Att vara högadlig är ärftligt, till skillnad från lågadeln. Man talar därför ofta om adelssläkten.

Det förstfödde barnet ärver alla titlar om inget testamente är skrivet. Övriga barn tituleras friherre/friherinna.

Ett adopterat barn står alltid efter ett ”riktigt” barn i arvsordningen.

En oäkting får i regel inte ärva om denne inte är adopterad.

 

Om en hertiginna gifter sig med en bondpojk, tituleras bondpojken hertig efter att denne tagits upp i hertiginnans släkt. Om Hertiginnan dör, ärver dennes förstfödde barn titeln. Bondpojken förlorar då sin titel som hertig och tituleras friherre. Oftast kallas dock denne för änkehertig.

 

Ansvar och privilegium

En högadlig person är inte per automatik skattebefriad, såsom lågadeln är. Dock är skattesystemet uppbyggt på ett sådant sätt att högadeln i princip aldrig betalar skatt.

Regenten ger ut direktiv till alla hertigar/hertiginnor hur mycket skatt de ska driva in i sina förläningar. Hertigen/hertiginnan ger i sin tur direktiv till grevarna/grevinnorna hur mycket skatt de ska driva in till hertigen/hertiginnan. Greven/grevinnan ger direktiv till baronerna/baronessorna hur mycket de ska driva in till greven/grevinnan.

Detta leder till att det i slutändan är greven/grevinnan eller baronen/baronessan som bestämmer vad en ”vanlig” person ska betala i skatt, om det då inte finns fler mellanhänder, såsom borgmästare.

Detta system gör det möjligt för högadeln att praktiken leva utan att betala skatt, då de själva tar en bit av skatten. Dock kan det hända att friherrar/friherrinnor måste betala skatt, om de inte är på god fot med den styrande, som då bekostar deras leverne.

 

En adelsperson är också ansvarig för att hålla och bekosta soldater till regentens förfogande, enligt samma modell som ovan. Adelspersonen ska också se till att dessa soldater är i gott stridbart skick även i fredstid och att de som är för gamla eller fått skador som gör att de inte längre kan tjänstgöra som goda soldater, byts ut.

Det är regenten som bestämmer hur många soldater som varje förläning ska mönstra.

 

Adeln är också skyldig att bevara freden och upprätthålla lag och ordning i regionen. De ska höra klagomål och döma ut straff. Detta kan ta mycket tid och det är därför inte ovanligt att någon släkting har detta ansvar. En adelsperson har dock alltid rätt att träffa baronen/baronessan eller greven/grevinnan, samt överklaga hos hertigen/hertiginnan.

Regenten tar i regel inte emot klagomål men har makten att ändra på en dom.

 

Om en adelsperson står anklagad för ett brott har denne rätt att begära Stridsrättegång, där den anklagade får bestämma vilken typ av vapen som ska användas och den som anklagar får bestämma tid och plats för rättegången.

Högadliga personer har alltid rätt att välja en förkämpe som kan slåss i dennes ställe. Den som vinner striden får rätt i tvisten. En lågadlig person har inte denna rätt.

 

Senaten

Danalien har sedan 12 år tillbaka en form av republik med ett styrande organ i form av senaten bestående av 4 representanter från varje förläning (48 medlemmar totalt) och ett statsöverhuvud bestående av regenten (drottningar). Varje representant till senaten väljs på 4 år och det väljs in 12 senatorer varje år. En från varje förläning. Detta betyder att 12 senatorer avgår och 12 nya väljs varje år. Stadsöverhuvudposten är ärftlig enligt tronföljden. Stadsöverhuvudet får direktiv om hur denne ska styra landet från senaten.

 

Stadsöverhuvudposten innehas just nu av en förmyndarregering bestående av totalt 12 representanter. En från varje förläning. Detta då de båda tronföljarna Ann och Mirjam är omyndiga. Alla ansvarsuppgifter som ligger på regenten ligger nu på denna förmyndarregering.

 

För att vara del av förmyndarregeringen måste man vara högadlig.

Personer i förmyndarregeringen tituleras hertig/hertiginna/hertigant.

För att bli senator måste man inte vara adlig. Även om det hjälper.

Personer i senaten tituleras senator.

 

Tilltal av högadliga personer:

  • Kung/Drottning/Regent = Ers majestät.
  • Prins/Prinsessa/Tronarvinge = Ers höghet.
  • Hertig/hertiginna/hertigant = Ers höghet.
  • Greve/grevinna/grevant = Greve/grevinna/grevant.
  • Baron/baronessa/baronant = Baron/baronessa/baronant. Kan även förekomma med tillägg framför som t.ex. stadsbaronessa eller borgsbaron.
  • Friherre/friherinna/firherrant = Friherre/friherinna/friherrant.
  • Junker/junkerinna/junkerant = Junker/junkerinna/junkerant.

 

När man tilltalar en adlig person börjar man med titel och sedan efternamn. Vidare i samtalet använder man titeln eller ”Ni” istället för ”du”. Är man inte adlig själv gör man dock klokt i att först anhålla om tillstånd att få tilltala adelspersonen. T.ex. med orden: ”Grevinna Gyllenlöf får jag tilltala er?”

Om en högadlig person går förbi bugar/niger man, undviker ögonkontakt och tar av sig huvudbonaden om det går. Honnör gör man om man är soldat i tjänst.

Om två adelspersoner möts är det den med lägst titel som ska hälsa först. Adelspersoner brukar dock inte ta av sig sina huvudbonader. Huvudbonaderna brukar endast tas av vid hälsning under mer formella tillfällen. Det är då den med lägst titel som ska ta av sig sin. Adelsdamer är dock ofta undantagna från denna sed då deras huvudbonader ofta kan vara fastsatta i håret för att stanna kvar. De förväntas i stället endast att niga.

 

 

Lågadeln

Till lågadeln hör:

  • Riddare
  • Väpnare (person som utbildar sig till att bli riddare, men som ännu inte har dubbats)
  • Frälse

 

Två stora skillnader mellan hög- och lågadeln är att lågadelstiteln inte är ärftlig och att lågadeln är skattebefriad till skillnad från högadeln.

 

Väpnare och Riddare

Om man själv har en häst, full plåtrustning och vapen samt lovar försvara rikets gränser kan man få titeln väpnare. Denna titel kan en baron/baronessa eller högre ge ut. Man blir då skattebefriad mot att man fortsätter att hålla sin utrustning i gott skick.

Vad som räknas som ”rikets gränser” kan dock vara något oklart. Det kan tolkas som landets gränser, men också som grevskapets gränser eller baronens stad.

Personen som får titeln väpnare behöver inte betala skatt till t.ex. greven. Greven behöver dock fortfarande betala lika mycket skatt till hertigen/hertiginnan, oberoende av hur många väpnare denne har i sitt grevskap. Det kan därför vara kostsamt att skattebefria någon.

En person kan endast bli dubbad till riddare av regenten, vilket oftast sker under stora högtider när societeten är samlade som t.ex. vid kröningar. Personen måste då uppfylla alla krav som väpnare, men ska även svära evig trohet till regenten och rikets försvar.

Att bli dubbad till riddare är inte bara en stor ära. Det visar även på att personen visat mod, handlingskraft och att man är en person att räkna med. Det är dock inte helt ovanligt att en ny regent utnämner några av sina vänner till riddare. Även om de aldrig visat något mod eller handlingskraft.

Titeln riddare betyder dock väldigt mycket, även om personen bara tillhör lågadeln. Då den antingen visar på att personen är handlingskraftig eller står nära regenten.

En högadlig person kan också få titeln riddare men är då fortfarande högadlig.

 

Man kan även bli väpnare eller riddare om man visar prov på stor tapperhet och handlingskraft i strid, även om man saknar häst, rustning eller tillräckligt med vapen. Detta kan göras möjligt genom att någon lånar ut eller skänker alla dessa ting till personen.

 

Frälse

En person som är väldigt inflytelserik kan bli skattebefriad. Denne person kallas då Frälse vilket betyder ”fri person”. Det kan t.ex. röra sig om en borgmästare.

 

Tilltal av lågadliga personer:

  • Riddare = Riddar NN
  • Väpnare = Väpnar NN
  • Frälse = Herr/Fru/Frälse och befattning. T.ex. Fru borgmästare.

 

Slutord

Man ska ha i åtanke att det som har presenterats här ovan är hur adelssystemet är tänkt att fungera. I verkligheten genomsyras adelssystemet av svågerpolitik och politiska plotter för att kunna ge mer makt till sin släkt.

 

 

Adelspersoner som spelats

Nedan följer en lista över de aldelspersoner som har florerat under MG 7. Man behöver inte kunna detta.

 

Adelspersoner som styr i förläningar i Danalien:

  • Greve Garrod Whaldarr IV av Arnheims grevskap (spelas inte av någon)
  • Baron Vipa av Arnheim (spelas av Martin Rydberg Hedén)

 

Andra adelspersoner i Danalien:

  • Friherre Bastian Maximilian Ehrenbalk av Hakeberg från Arnheim (Spelas av Oskar Bengtsson).
  • Friherrinna Kornelia Ehrenbalk av Hakeberg från Arnheim (Spelas av Hanna Levin).
  • Friherre Adonis af Auris. Son till hertigen i Östra grind. (Spelas av Hannes Kroon).

 

Andra adelspersoner utanför Danalien:

  • Borgbaron Gilbergt Fergant av Vitkulla, en stad i centrala Afote. (Spelas inte av någon).
  • Friherrinna Isabella Fergant av Vitkulla, en stad i centrala Afote. (Spelas av Erika Westberg).
  • Hertig Arien von Liydion af huset Silfercrona. Från Västloden (Spelas av Oscar Bodalen)